minkei

Nu har jag fått umgås med min darling hela helgen efter att han varit borta och jobbat hela långa veckan, det har varit helt underbart. Men nu är helgen slut igen, det gick alldeles för fort och i morgon ska man jobba igen...

Tänk om man ändå kunde ha 3 dagar helg och jobba 4 dagar, det skulle vara helt underbart. Skulle nog inte kännas lika jobbigt att varje söndagkväll vånad över en ny, lång arbetsvecka...

Kolla in örhängena som finns på Zylber det är små arga tjejer... lite annorlunda, skulle nog nästan själv ha på mig dom bara för sakens skull...

Kolla in dom här

En av mina katter har börjat jama jättemycket, jag vet inte vad jag ska göra med honom, han vill ju något, men jag vet inte vad, han jamar på kvällarna och på mornarna... det går inte att somna på kvällarna och det går inte att sova ut på helgerna.

Jag funderar på att ta honom till veterinären och se om de kan se något med honom. Men det håller på att driva mig tokig...

Han är inte sådär hela tiden, han kan vara jättegosig och bara ligga i knät och vilja bli kliad på magen... men helt plötsligt så sitter han där i hallen igen och jamar, jag funderar på om det kan vara så att han vill komma ut... han är ju innekatt men får komma ut lite då och då...

Jag blir tokig...

Nu verkar det visst vara klart. Alla advokatskostnader i världen verkade inte räcka.

Hon förlorade vårdnaden om sina barn, jag vet inte hur det är att ha barn som kändis, jag vet inte hur det känns att ha något av dem utan varadrandra heller.
Men som det varit i blåsvädert att hon kan komma att förlora sina barn och hon fortsatt att festa och blivit full när hon ska visa sitt yttersta som lämplig moder, då kanske det är bäst det som bestämdes att hon faktiskt inte är en lämplig moder just i detta skede av sitt liv, det är tragiskt när en mamma blir av med sina barn, men hur många pappor har inte blivit det pga att de anser att mamman är den viktigast i barnens liv... det finns alltid undantag, detta kanske är ett av dem
Jag känner en kille som faktiskt fick vårdnande om sin dotter pga att mamman inte var lämplig, det har gått sju år, nu känner hon att hon tagit tag i sitt liv och känner sig mogen att bli mamma... hur ställer man sig som förälder till det, det är nog ännu svårare än att vara olämplig från början, men att ge upp sitt barn för att någon känner att de har "lust" att pröva att bli förälder igen....